Ytterligare en träningsresa till Japan kan föras till handlingarna…
Nej, det stämmer inte, för en träningsresa till Japan betyder att man först tränar för någon av instruktörerna där för att lära sig. I detta fallet, Nagato sensei, Noguchi sensei, Nakadai sensei, Sakasai sensei, Furuta sensei, Peter Meden eller Rob Renner. Sen går man hem till hotellet och antecknar så att pennan glöder (snarare tangentbordet på datorn). Och sen är dags att börja tränat på det man har lärt sig. Det tar sin lilla tid. Ibland sitter tekniker och strategier ganska snabbt. I andra fall tar det längre tid. Och när man väl tränat på det man lärt sig så att det börjar sitta i kroppen, då måste man börja applicera den kunskap man tillgodogjort sig i träningarna här i Sverige. Bland annat för att förmedla det man fått lära sig till de som tränar i klubben här hemma. Den här processen brukar benämnas Shu Ha Ri 守破離 på japanska. Att följa exakt som man har fått lära sig tills det sitter i kroppen. Att bryta sig loss från grunden för att göra det till sitt eget och slutligen att lämna och gå vidare för att det har blivit en del i kroppens naturliga reaktions- och responsmönster.
Det är inte bara tekniker man lär sig. Bujinkan Budo Taijutsu är djupare än så. Till exempel pratade Noguchi sensei en kväll om vad som ligger bakom koppojutsu (bentekniker). Han sa att det handlar inte om att bryta eller förstöra ben, utan om struktur. Strukturen som får teknikerna att fungera bygger i sin tur på Maai 間合い, distans, Taisabaki 体捌き, kroppsrörelse och Kokyu 呼吸, andning. Dock, Kokyu är ett vidare begrepp än bara andning. Det kan också betyda knep, trick, hemlighet eller harmoni och balans. Så att man rör sig på rätt avstånd räcker inte. Man måste göra det i harmoni eller balans med motståndarens rörelser. Det är det som är knepet för att teknikerna skall fungera. Kort sagt, en bra tajming och att böja på benen hjälper 🙂 .
En annan viktig bit med träningsresor, oavsett om det är till Japan eller olika träningsläger när och fjärran är de sociala kontakter man knyter. Det är också en av de sex ”skatter” som utgör grunden för Bujinkan Budo enligt vad Hatsumi sensei, vår stormästare har lämnat åt oss som är Dai Shihan att förvalta.
- Sanshin no Kata (三心の型): Fem grundtekniker för att generera rörelse.
- Kihon Happō Gata (基本八法型): Våra åtta grundläggande tekniker för hur man skall röra sig effektivt.
- Mutō Dori (無刀捕): Obeväpnad kamp mot en motståndare med vapen.
- Kūkan / Osaeru (空間 / 押える): Att kontrollera utrymmet som man rör sig i.
- Onna no Goshin-jutsu (女の護身術): Kvinnligt självförsvar – att röra sig utan att vara beroende av storlek och styrka
- Kyōdōtai (共同体): Nätverkande, att bygga sitt sociala nätverk. Att umgås med sina Buyu 武友, martial friends.

Mina buyu, Pertti och Daniel från Bujinkan Vänsersborg som också var i Japan nu. Bilden tagen efter en träning med Sakasai sensei, soke i Takagi Yoshin ryu och Gikan ryu, två av de stilar som ingår i Bujinkan Budo Taijutsu. Det som var väldigt intressant med just Sakasai senseis träning var hur han visade processen från tekniker med stora rörelser för att börja träna kroppen i att förstå, till hur han plockade bort bit för bit av teknikerna och minskade rörelserna till minimala för att visa på effektiviteten i riktig kamp. Samma grundprincip men minimalt utförande. Genom att studera den processen fick jag också förståelse för hur Hatsumi sensei kom att bli så makalöst fantastisk och effektiv med så små rörelser som han använde sig av när han undervisade.
Igår och idag var jetlaggade och återgång till jobb, men imorgon tar träningen i Bujinkan Malmö vid igen då vi skall köra tematräning i Biken, svärd. Avslutande tre tekniker ur Kukishin ryu bikenjutsu… och kanske något smakprov på Japan också för de som är med.
Mvh
/PC


